Löfström Mats

Ärade herr talman! Sametingets berättelse till riksdagen är ett viktigt dokument. Det ger oss en samlad bild av hur samernas rättigheter, språk, kultur och självstyrelse utvecklas, men också vilka utmaningar som fortfarande finns kvar. Att denna berättelse nu tas fram regelbundet är i sig ett viktigt steg framåt. Den stärker uppföljningen och ger riksdagen bättre möjligheter att fullgöra sitt ansvar och värna samernas rättigheter. Den nya sametingslagen som godkändes i fjol efter 20 års arbete är en verkligt stor reform under den här riksdagsperioden och något som hela Finland kan vara stolt över. Det var också en fråga som svenska riksdagsgruppen kämpade hårt och länge för att få i mål. Lagen har också en stor internationell betydelse som ett exempel på hur ett urfolks rättigheter kan stärkas genom lagstiftning. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det kommer att ta tid innan alla delar av reformen faller på plats och får fullt genomslag i praktiken. I detta sammanhang är det viktigt att fortsätta arbetet med sannings- och försoningskommissionen. Kommissionens perspektiv och förslag kommer att vara viktiga att beakta i det fortsatta arbetet för att stärka samernas rättigheter och rättigheterna för det samiska folket. Samtidigt visar berättelsen att arbetet inte är färdigt. Det behövs fortsatt uppföljning och ett aktivt arbete för att säkerställa att samernas intressen beaktas i beslutsfattandet och att rättigheterna också förverkligas i praktiken. Därför välkomnar vi både berättelsen och det fortsatta arbetet för att bevaka samernas rättigheter och intressen. — Tack.

Ärade fru talman! För mig är det helt obegripligt att man behandlar Åland och åländska kommuner på ett annat sätt än kommuner i riket. Det här är inte ett rättvist förslag. Det är rätt att kommuner får en andel av den här fastighetsskatten, men om det skulle byggas vindkraftverk i den ekonomiska zonen precis utanför en åländsk kommuns gräns, inom synhåll från den åländska kommunen men långt ifrån fasta Finland, skulle pengarna enligt det här förslaget ändå gå till den fastländska kommunen, trots att man inte ens ser projektet. Det här är orättvist. Tänk om man skulle ha föreslagit att Mellersta Österbotten, Österbotten, Egentliga Finland, Nyland skulle få en del av fastighetsskatten, men inte Satakunta. Satakunta eller kommuner där skulle lämnas utanför. Det skulle också vara en orättvisa, och det är exakt det som händer i det här lagförslaget, när Åland blir utanför. Därför har det varit viktigt att grundlagsutskottet har granskat den här saken, och en majoritet av de sakkunniga i grundlagsutskottet konstaterade att man med hänvisning till självstyrelselagen inte kunde inkludera de åländska kommunerna på samma sätt som kommunerna i riket. Jag var av en annan slutsats än majoriteten i grundlagsutskottet och lämnade därför en avvikande åsikt med stöd av sakkunnigutlåtanden som professor Olli Mäenpää, justitierådet Gustav Bygglin och den tidigare föredraganden i Ålandsärenden i justitieministeriet Sten Palmgren lämnade till grundlagsutskottet. För mig är det viktigt att poängtera att grundlagsutskottet bär ansvar för att Ålands självstyrelse som helhet och självstyrelsesystemet fungerar, och det är också riksdagens uppgift. Självstyrelselagen är tydlig i det avseendet att någon, antingen staten eller självstyrelsen, ska ha lagstiftnings- och förvaltningsbehörighet. Befogenheter får inte falla mellan stolarna på grund av självstyrelsen. Trots det leder nu lagförslaget och denna tolkning av dess förhållande till självstyrelselagen just till ett sådant slutresultat. Å ena sidan anses de åländska kommunerna inte ha rätt till utdelning från den exklusiva ekonomiska zonen på samma sätt som kommunerna på fastlandet, och å andra sidan har Åland inte lagstiftningsbehörighet att själv föreskriva om egen beskattning i den exklusiva ekonomiska zonen. Det här skapar ett slags återvändsgränd som leder till ett rättsligt vakuum, ett juridiskt ingenmansland, åtminstone så länge som den nuvarande självstyrelselagen är i kraft. Därför är det viktigt att man i samband med revideringen av självstyrelselagen också reglerar behörighetsfördelningen mellan staten och Åland i fråga om den exklusiva ekonomiska zonen på samma sätt som i de övriga självstyrande områdena i de nordiska länderna, det vill säga Färöarna och Grönland. Enligt självstyrelselagen ska statsrådet samråda med självstyrelsen i ärenden som är av särskild betydelse för landskapet. Det har man inte gjort i detta fall. Risken med att sådana samråd uteblir är att helhetsbilden suddas ut och att det saknas förståelse för hur de föreslagna lösningarna påverkar självstyrelsesystemet. Om granskningen begränsas snävt i ett enskilt delområde kan det vara svårt att gestalta dess konsekvenser för systemet som helhet. Det ökar risken för inkonsekvenser, varvid självstyrelselagen i vissa situationer tolkas snävt och i andra situationer mycket brett. Därför är det viktigt att statsrådet upprätthåller en enhetlig helhetsbild av lagstiftningsprojekt som påverkar Åland och självstyrelsen. För tillfället är utkastet till ny självstyrelselag på utlåtanderunda. Det har funnits konkreta förslag på bordet om hur den exklusiva ekonomiska zonen ska regleras mellan självstyrelsen och riket. Grundlagsutskottet och finansutskottet uppmanar nu båda regeringen att fortsätta förhandlingarna med Åland. Det är viktigt att regeringen tar fasta på den här saken och att man använder det som stöd för att man ska lösa den här frågan då självstyrelselagen nu ska revideras, om man får med det i förslaget till självstyrelselag som ska ges till riksdagen den kommande hösten.

Arvoisa herra puhemies! Tämä lakiesitys merkitsee muutoksia tuloverolakiin. Näitä muutoksia sovelletaan verotuksessa jo verovuodesta 2026 alkaen. Kotitalousvähennyksen enimmäismäärää ja vähennysprosenttia korotetaan vuosiksi 2026 ja 2027. Nämä ovat erittäin hyviä toimia taloudellisen aktiivisuuden lisäämiseksi, työllisyyden ja yrittäjyyden tukemiseksi sekä harmaan talouden vähentämiseksi. Kyse on rahasta, joka usein jää paikalliseen yhteisöön, edistää paikallista työllisyyttä ja auttaa monia kotitalouksia toteuttamaan remontteja ja hankkimaan muita palveluja. Tärkeä esitys.

Tack, ärade herr talman! Förslaget innebär en temporärt förhöjd återbäring av energiskatt inom jordbruket om 10 miljoner euro. Återbäringen betalas till dem som bedriver yrkesmässigt jordbruk och yrkesmässigt vattenbruk under 2026 på basis av förbrukningen av brännolja 2025. Man höjer återbäringen till den maximala nivån som EU tillåter. Det betyder i praktiken att återbäringen innebär cirka 4 cent per liter i höjning. Återbäringen är viktig för att lindra effekterna av den energi- och kostnadskris som stängningen av Hormuzsundet innebär. Förslaget träffar rätt eftersom det riktar sig till gårdar med matproduktion. Samtidigt är åtgärden i sig inte tillräcklig för att råda bot på sektorns strukturella lönsamhetskris. Därför är det viktigt att också nämna riksdagens godkännande av ändringarna i livsmedelsmarknadslagen som gjordes förra veckan, vilket kommer att förbättra jordbrukares ställning, och att jordbrukare ska få en större andel av värdet av maten som man producerar. Regeringen måste samtidigt vara redo att vidta ytterligare åtgärder. Vi ska hoppas att förhandlingarna mellan USA och Iran nu kommer att göra att Hormuzsundet öppnas för att lindra effekterna på priset för bränsle, konstgödsel och andra insatsvaror, liksom effekterna på räntor och den allmänna inflationen.

Ärade herr talman! Finland har saknat tillväxt och samtidigt ökat sin skuldsättning under de senaste 16 åren. Alla riksdagspartier har på olika sätt varit med och fattat beslut som lett oss hit. Sedan har det inte varit en lätt tid att navigera i med global finanskris, europeisk skuldkris, pandemi, Rysslands anfallskrig i Ukraina och nu kriget i Iran. Då inflationen tagit fart har det ökat statens räntekostnader med över två miljarder per år. Lägg till stödpaketet till Ukraina och försvarssatsningar i mångmiljardklassen, beslut som varit helt nödvändiga och som alla här i salen stött, men som likväl påverkar sista raden i budgeten. Det är alltid lätt att peka finger åt dem som tvingas fatta svåra beslut. Det är lätt att säga att någon annan har misslyckats, men det för Finland väldigt lite framåt. Det viktiga är i stället att tala om vad man själv vill göra för att stärka ekonomin, öka sysselsättningen och skapa ny tillväxt. Jag känner väldigt få människor som tycker om nedskärningar eller skattehöjningar, men om vi inte lyckas få fart på tillväxten, höja produktiviteten och få fler människor i arbete är det i praktiken de alternativen som återstår. Samtidigt måste vi vara ärliga med att Finland inte tar sig ur krisen enbart genom nedskärningar och skattehöjningar. Framför allt behöver vi framtidstro. På många sätt är Finlands utmaningar i dag större än under depressionen på 1990-talet. Den avgörande skillnaden är den demografiska utvecklingen. Finland åldras snabbt. Statistikcentralens prognoser visar tydligt hur många skolor som kommer att behöva stängas när allt färre barn föds, samtidigt som behovet av äldreomsorg ökar kraftigt. Det här är ett faktum som vi måste förhålla oss till även om vi samtidigt behöver skapa förutsättningar för att fler barn ska födas om Finland ska ha en hållbar framtid på längre sikt. I vissa delar av landet märks utvecklingen redan i dag tydligare än i andra. Ärade talman! Det finns ingen enskild åtgärd som ensam kan lyfta Finland ur de ekonomiskt svåra tiderna, men en kombination av åtgärder har möjligheten att lyfta oss ur den. Vad borde vi då göra? Jag tror att vi som riksdagsledamöter har en viktig uppgift i att föra en dialog med det lokala näringslivet, våra företag och företagare, om deras investeringsplaner och möjligheter att anställa fler. I företag som ingår i globala koncerner, precis som ABB, som ledamot Valtola tog upp här, pågår ofta en stenhård intern konkurrens om var investeringarna ska placeras. Där måste vi hjälpa de finländska dotterbolagen att vinna investeringarna, så att de görs i Finland i stället för i andra länder där koncernen också är verksam. Jag tror också att Finland har mycket att vinna på att ytterligare stärka sina olika kluster: energiklustret i Vasa, teknologiklustren i Esbo och Uleåborg, sjöfartsklustret på Åland, den maritima industrin längs hela kusten, läkemedelsklustret i Åbo och spelklustret i Helsingfors, för att nämna några världsledande kluster i Finland. Både nationellt och lokalt måste vi stöda dessa kluster så att de kan växa sig ännu starkare och hävda sig internationellt. Det kräver att den offentliga sektorn, näringslivet och utbildningssektorn drar åt samma håll. Samtidigt måste vi stöda framväxten av nya teknologiska innovationer, tjänster och företag som kan kommersialisera dem, såsom IQM, Bluefors och Iceye. När det gäller satellitföretaget Iceye, ett exceptionellt företag där staten också investerat aktivt via Tesi och Solidium för att säkerställa att verksamheten stannar i Finland, kan man också konstatera att framgången inte längre handlar om ett enda bolag. Runt Iceye och ReOrbit har det vuxit fram ett helt ekosystem av omkring hundra satellit- och rymdföretag i Esbo. Det finns alltså också mycket positivt att bygga vidare på. Dessutom verkar allt fler finländare åter vara intresserade av att investera i Finland. Det är positivt. Då Finland är ett förhållandevis kapitalfattigt land är det viktigt att investera pengarna på hemmaplan. För att ytterligare stärka tillgången till finländskt kapital och öka det långsiktiga ägandet vore det centralt att Finland, i likhet med de övriga nordiska länderna, avskaffar arvs- och gåvoskatten. Frågan är inte vad det kostar att slopa skatten. Frågan är vad det kostar i form av förlorade företag, investeringar och kapital att inte göra det. Det var också därför den socialdemokratiska regeringen i Sverige genomförde reformen. Finland borde göra detsamma.

Arvoisa rouva puhemies, ärade fru talman! Suomelta on puuttunut talouskasvua samalla, kun velkaantuminen on kasvanut viimeisten 16 vuoden aikana. Kaikki eduskuntapuolueet ovat eri tavoin olleet mukana tekemässä päätöksiä, jotka ovat johtaneet meidät tähän tilanteeseen. Eikä kyse ole ollut helposta ajasta navigoida. Globaali finanssikriisi, eurooppalainen velkakriisi, pandemia, Venäjän hyökkäyssota Ukrainassa ja nyt sota Iranissa ovat kaikki vaikuttaneet tilanteeseen. Inflaation kiihtyminen on lisännyt valtion korkomenoja yli kahdella miljardilla eurolla vuodessa, ja kun tähän lisätään Ukrainan tukipaketit ja monen miljardin puolustuspanostukset — päätökset, jotka ovat olleet täysin välttämättömiä ja joita kaikki tässä salissa ovat tukeneet — niin vaikutukset näkyvät väistämättä myös budjetin viimeisellä rivillä. On aina helppoa osoittaa sormella niitä, jotka joutuvat tekemään vaikeita päätöksiä. On helppoa sanoa, että joku toinen on epäonnistunut, mutta se ei vie Suomea juurikaan eteenpäin. Tärkeämpää olisi kertoa, mitä itse haluaa tehdä talouden vahvistamiseksi, työllisyyden parantamiseksi ja uuden kasvun synnyttämiseksi. Ennen kaikkea tarvitsemme uskoa tulevaisuuteen.

Tack, ärade fru talman! Finland har varit utan tillväxt och haft ökad skuldsättning över 15 år i rad. Det är ett allvarligt utgångsläge och det kräver också ett tydligt fokus framåt. Vi behöver åtgärder som stärker sysselsättningen, företagande och tillväxt samtidigt som vi värnar om människors grundtrygghet. Det är viktigt för att skapa framtidstro. Den helhet som nu regeringen presenterar i rambudgeten försöker balansera just de här sakerna. Det handlar inte bara om nedskärningar, utan också om riktade satsningar för att få igång den ekonomiska aktiviteten. Det är det som kommer ta Finland ut ur krisen. Ärade talman! En konkret åtgärd som förtjänar att lyftas är det temporära höjda hushållsavdraget. Genom att höja både maximibeloppet och avdragsprocenten görs det mer attraktivt att köpa tjänster av hantverkare, serviceföretag och småföretagare. Det här är viktigt. Det stärker sysselsättningen, motverkar grå ekonomi och bidrar till att pengar cirkulerar i den lokala ekonomin. Vi vet att det är många hushåll i dag som är försiktiga med sin konsumtion trots att man har en relativt god ekonomi. Därför är åtgärder som sänker tröskeln för att använda tjänster viktiga för att få igång efterfrågan. Ärade talman! Företagande är en annan avgörande del av helheten och de satsningar som regeringen nu presenterar. Förbättrade villkor för företagare genom ett höjt företagaravdrag och reformer för pensionsskyddet är steg i rätt riktning om man vill göra det attraktivare att bli företagare och också säkerställa att småföretagare och ensamföretagare blir mindre pressade att gå1 i konkurs, vilket man har gjort enligt det nuvarande pensionssystemet, och det här är en sak som man nu rättar till. Utan livskraftiga företag stannar ekonomin, och ekonomin behöver både stora företag och små företag, medelstora företag och mikroföretag. De här förändringarna som man gör kommer att ha väldigt stor effekt på den åländska ekonomin, där vi har väldigt många små- och mikroföretagare. Vi har 3 000 företag, två stycken börsbolag, men framför allt väldigt många småföretagare som kommer ta del av de här reformerna man har gjort. Ärade talman! Samtidigt måste vi se till att de sektorer som just nu är under särskilt hård press stöds. Jordbruket är här ett tydligt exempel. De ökade kostnaderna för energi och insatsvaror på grund av krisen och stängningen av Hormuzsundet har slagit hårt mot de här sakerna, och därför är en höjd energiskatteåterbäring en nödvändig åtgärd för att trygga produktionen. Samma sak gäller stödet till dem som behöver använda bil för pendling till sin arbetsplats, när regeringen nu kommer sänka självrisken för det avdraget och också gör en sänkning av fordonsskatten. Ärade talman! Ur åländskt perspektiv var det helt avgörande att regeringen inte rör det så kallade bemanningsstödet till sjöfarten och att det lämnas orört. Det hade annars äventyrat all sjöfart under finländsk flagg och lett till stora utflaggningar och att vi hade äventyrat hela Finland som sjöfartsnation. Sjöfarten är också ryggraden i den åländska ekonomin för arbetsplatser, för kommunikationer och hela näringslivet, och en nedskärning hade därför fått mycket allvarliga konsekvenser. Det var viktigt att regeringen inte gjorde några ändringar här. Ärade talman! Jag är också glad över tilläggssatsningen på Åbo Akademi med tre miljoner euro per år. Den är viktig eftersom Åbo Akademi är centralt för den svenskspråkiga universitetsutbildningen i Finland och man har ett specialansvar för den. Där studerar också hundratalet ålänningar, och tusentals ålänningar har studerat där genom åren. Likaså är åtgärderna för att öka sommarjobben för unga viktiga, inte minst i ett läge där ungas inträde på arbetsmarknaden behöver stärkas. Här är det dock viktigt att också statliga myndigheter på Åland får dela de här extra resurserna som man nu allokerar. Ur svenska språkets perspektiv är det också ytterst glädjande att Svenska Teatern i Helsingfors nu formellt blir en nationalscen, en sak som har inte bara symbolisk betydelse utan som är viktig för det svenska språkets ställning. Ärade talman! Regeringens helhet innehåller både nödvändiga nedskärningar och riktade satsningar. Målet är att stabilisera ekonomin och samtidigt öka tillväxten. Trots vissa riktade skattehöjningar på bland annat tobak, alkohol och penningspel hålls det totala skattetrycket oförändrat eller till och med sjunker lite för att inte påverka köpkraften. Samtidigt kvarstår den planerade sänkningen av samfundsskatten från 20 till 18 procent vid årsskiftet, vilket stärker företagens konkurrenskraft. Vi måste betona att Finland inte enbart kan spara sig ur krisen. Vi behöver jobb, investeringar och framtidstro. Det här paketet stöder den riktningen, och det är den riktningen vi nu måste hålla fast vid.

Ärade talman! En konkret åtgärd som förtjänar att lyftas är det temporärt höjda hushållsavdraget. Genom att höja både maximibeloppet och avdragsprocenten görs det mer attraktivt att köpa tjänster av hantverkare, serviceföretag och småföretagare. Det här är viktigt. Det stärker sysselsättningen, motverkar grå ekonomi och bidrar till att pengar cirkulerar i den lokala ekonomin. Vi vet att många hushåll i dag är försiktiga med sin konsumtion trots relativt god ekonomi. Därför är åtgärder som sänker tröskeln för att använda tjänster viktiga för att få igång efterfrågan.

Ärade herr talman! Utgångspunkten är mycket tydlig: Skyddet för privatlivet är en grundpelare i vår rättsstat. Hemmet ska vara en trygg plats och förtroliga meddelanden ska vara just förtroliga. Samtidigt lever vi i en tid där hotbilderna har förändrats. Organiserad brottslighet, internationella nätverk, cyberhot och säkerhetspolitiska spänningar ställer nya krav på våra myndigheter. Därför måste samhället göra väl avvägda bestämmelser som tryggar grundrättigheter men som samtidigt säkerställer möjligheter för myndigheter att inom klara och väl avgränsade juridiska ramar samt med demokratisk tillsyn göra ett effektivt arbete med att hålla samhället tryggt och säkert.

Kiitos, arvoisa puhemies! Keskustelemme täällä tänä iltana hallintovaliokunnan mietinnöstä, joka koskee valtioneuvoston eduskunnalle antamaa selontekoa aluekehittämisen lainsäädännöstä sekä EU:n alue- ja rakennuspolitiikasta. Mietintö sisältää kolme tärkeää kannanottoehdotusta. Hallintovaliokunta haluaa, että valtioneuvosto huolehtii kumppanuuden toteuttamisesta kansallisen ja EU:n alue- ja rakennepolitiikan uudistusten valmistelussa ja toimeenpanossa ja edistää ylimaakunnallista yhteistyötä aluekehittämistyössä ja ryhtyy aluekehittämisen kokonaisuutta uudistettaessa toimiin hallinnoinnin tehostamiseksi ja toiminnan vaikuttavuuden ja tuloksellisuuden lisäämiseksi.

Tack, ärade herr talman! Trafik 12-planen tar också upp behovet av fungerande flygtrafik inom Finland. I dag upphandlas flygtrafik till sju orter i Finland, fem där staten betalar hela trafiken och två där staten betalar halva trafiken. Trots att Åland är en ö omfattas Åland inte av köptrafiken. Det finns historiska orsaker till det, liksom att Finnair aldrig avslutat trafiken till Åland, något man under pandemin gjorde till de fem övriga orterna som man nu upphandlar trafik till. Det var så klart viktigt att trafiken till Åland aldrig avbröts under pandemin. Åland har också kvar kommersiell trafik av Finnair som inte behöver skattemedel som subventioner, vilket är en styrka för långsiktighet. Problemet är i dag att Finnair bara trafikerar Åland fyra gånger i veckan. Då jag berättade det här undrade en kollega: ”Vad är det du egentligen klagar om? Det är ju fyra flyg per dag.” Men det är inte fyra flyg per dag, utan fyra flyg per vecka: en tur på måndag, två på fredag och en på söndag. Det här är tyvärr inte tillräckligt för ett modernt samhälle. Vi behöver få bättre flygtrafik till Åland med åtminstone en tur per dag under arbetsveckan, och ett par dagar borde ha dubbla avgångar så att man kommer fram och tillbaka på en och samma dag, vilket är viktigt för näringslivet, kontakter mellan myndigheter, men också ruttresenärer, pendlare och turister. Det är glädjande, herr talman, att Finnair den 8 juni inleder daglig trafik till Åland under sommaren fram till mitten av augusti. Nio turer till Åland per vecka kommer att vara en kraftig förbättring, men vi behöver samma trafik året om eftersom Åland är ett livskraftigt samhälle 12 månader per år, inte bara under sommaren. Vi har fört diskussioner om den här saken många gånger med kommunikationsminister Lulu Ranne och ägarstyrningsminister Joakim Strand. Jag är tacksam för att de båda och minister Strand i samtal med Finnair poängterat behovet av trafiken till Åland. Jag för också själv regelbundet diskussioner med Finnair och har om två veckor nästa möte. Jag hoppas att de två begagnade propellerplan som Finnair nyligen köpt kan användas för att förstärka inrikestrafiken och i synnerhet trafiken till Åland, som också behövs för att de praktiska relationerna mellan fasta Finland och Åland ska fungera. Det är också viktigt att de få flygen som finns till Åland från Helsingfors har en regelbunden tidtabell som inte ändrar, så att det lättare går att planera, och att inte tisdagsmorgonflyget plötsligt blir ett måndagskvällsplan. Det är viktigt att poängtera att Åland har daglig flygtrafik till Stockholm med två turer per dag, och många som ska till Helsingfors flyger nu via Stockholm. Åland har också daglig flygtrafik till Åbo, men Åland behöver också daglig flygtrafik till den nuvarande huvudstaden, inte bara de gamla, vid sidan av de dagliga färjeförbindelserna från Helsingfors och Åbo till Åland, som är mycket praktiska men som ibland är för långsamma i jämförelse med flyget. Därför behöver flygtrafiken förbättras.

Arvoisa herra puhemies! Olen hyvin hämmästynyt lakiehdotuksessa tehdystä rajauksesta sekä siitä, että ahvenanmaalaiset kunnat on suljettu pois mahdollisuudesta saada samoja tuloja, joita muille rannikkokunnille ehdotetaan. Lain on oltava sama kaikille. Tässä lakiehdotus ei ole sama kaikille. On täysin oikein, että talousvyöhykettä lähinnä sijaitseva kunta saa osan kiinteistöverosta, mutta tämän on koskettava myös ahvenanmaalaisia kuntia. Jos tuulivoimapuisto rakennetaan aivan Ahvenanmaan ulkopuolelle talousvyöhykkeellä ja se näkyy ainoastaan Ahvenanmaalle eikä muualle Suomeen, kunnallinen vero-osuus ei lakiehdotuksen mukaan kuitenkaan menisi ahvenanmaalaiselle kunnalle vaan Manner-Suomen kunnalle, joka ei edes sijaitse maantieteellisesti lähellä. Tämä on käsittämätöntä. Näen syvää epäoikeudenmukaisuutta siinä, että täsmälleen samanlaisissa maantieteellisissä olosuhteissa olevia kuntia kohdellaan täysin eri tavoin, eikä tätä edes perustella lakiehdotuksessa. Tätä on syytä tarkastella huolellisesti ja korjata valiokuntakäsittelyssä. Ahvenanmaan itsehallintolaki ei säätele talousvyöhykettä, eikä Ahvenanmaan maakunnalla ole nykyisin — toisin kuin esimerkiksi Färsaarilla ja Grönlannilla — mahdollisuutta säätää omaa kiinteistöveroa talousvyöhykkeen voimalaitoksille Ahvenanmaan edustalla. Siksi ehdotusta ei voida perustella myöskään Ahvenanmaan itsehallintoon liittyvillä syillä. Näin ollen kyse on epätasa-arvoisesta kohtelusta, ja tämä on tutkittava tarkasti valiokuntakäsittelyssä.

Arvoisa rouva puhemies! Nyt käsittelemämme esityksen tarkoituksena on perusluonteeltaan selkeyttää oikeustila. Ensinnäkin kyse on Ahvenanmaan kotiseutuoikeuden omaavista miehistä, jotka vapaaehtoisesti haluavat suorittaa asepalveluksen asevelvollisuuslain mukaisesti. Toiseksi on kyse nykyisen oikeustilan täsmentämisestä ja samalla tasa-arvon vahvistamisesta. Yhteistyö puolustusministeriön ja Ahvenanmaan maakuntahallituksen välillä on ollut erittäin hyvä lakiesitystä valmisteltaessa. Olen ollut mukana käsittelemässä lakiesitystä perustuslakivaliokunnassa, jossa annoimme lausunnon puolustusvaliokunnalle. Perustuslakivaliokunta edellytti Ahvenanmaata koskevaa vapaaehtoisuutta koskevaa täsmennystä, jotta lakiesityksen käsittelyä voitiin jatkaa ilman ristiriitaa muun lainsäädännön kanssa. Kyseinen täsmennys on yksityiskohta, vaikkakin tärkeä sellainen, jonka puolustusvaliokunta on tehnyt ja joka nyt muodostaa perustan käsittelylle täällä täysistunnossa. — Kiitos.

Ärade fru talman! Finland är i praktiken en ö och är helt beroende av fungerande sjöförbindelser. Därför är den nationella trafikplanen, Trafik 12, ett viktigt steg också för sjöfarten. Det är välkommet att sjöfarten ges en tydlig roll i planen, och jag vill betona att kommunikationsutskottet ytterligare stärkte skrivningen. Sjöfarten är inte en sektor bland alla andra. Den är en grundpelare för Finland och har en vital betydelse för Finlands utrikeshandel, försörjningsberedskap och näringslivets konkurrenskraft. Finlands geografiska läge och det faktum att utrikeshandeln i hög grad är beroende av sjötransporter gör sjöfarten extra viktig för Finlands ekonomi. Över 95 procent av Finlands export går sjövägen. För Ålands del är beroendet ännu större. Det åländska samhället står och faller i praktiken med fungerande färjeförbindelser. Samtidigt tryggar sjöfarten över tusen arbetsplatser och fungerar som en ekonomisk motor för hela det åländska samhället. Ärade talman! Finland behöver en konkurrenskraftig sjöfartspolitik som tryggar en tillräckligt stor handelsflotta under finländsk flagg. Det är inte bara en näringspolitisk fråga utan framför allt en fråga om försörjningsberedskap. Därför behöver Finland ett konkurrenskraftigt bemanningsstöd på samma sätt som alla andra europeiska sjöfartsnationer. I förra årets budgetförhandling beslöts att Finland skulle utreda och gå över till ett liknande nettolönesystem som Sverige har. Det är viktigt att det här arbetet nu kommer igång, något vi har haft kontakt med ministeriet och ministerns stab om. I kommunikationsutskottets betänkande har vi också betonat vikten av en fungerande vintersjöfart. I ett nordligt land är isbrytarkapaciteten inte en detalj utan en avgörande konkurrensfaktor. Utrikeshandeln måste fungera året om, även under stränga vinterförhållanden, som den här vintern. Samtidigt ser vi ett försämrat säkerhetsläge i Östersjön. Den ökade osäkerheten, inklusive den ryska skuggflottans verksamhet, påverkar sjöfarten och kan leda till stigande kostnader bland annat genom högre försäkringspremier. Därför måste vi säkerställa att våra hamnar och farleder är robusta och att man alltid säkerställer frihet för navigationen. Ärade talman! En särskilt viktig fråga, som kommunikationsutskottet också betonat, gäller utsläppshandeln inom sjöfarten. Rederierna har nu i över två år varit en del av EU:s system och betalar betydande summor för utsläppsrätter. Dessa intäkter måste användas för att stöda den gröna omställningen inom branschen. Pengarna som EU får in från utsläppsrätterna behöver gå tillbaka till sjöfartssektorn, till investeringar i grön omställning, till utveckling av fossilfria bränslen och till att stärka sjöfartens långsiktiga konkurrenskraft. Som exempel kan nämnas att till exempel Viking Line beräknar sina kostnader för utsläppsrätter till cirka 10 miljoner euro bara i år, och det är bara ett rederi. Det säger något om omfattningen, och de här pengarna skulle behöva öronmärkas så att man framtidssäkrar branschen som Finland och Åland är beroende av för export och kommunikationer. Att använda dessa medel till att täcka andra budgethål riskerar att bromsa den nödvändiga omställningen. Här behöver regeringen leverera en tydlig lösning i linje med kommunikationsutskottets betänkande. Ärade talman! Det är också viktigt att säkerställa en rättvis fördelning av dessa medel. Åland är i praktiken helt beroende av sjötransporter och står inför stora investeringar i bland annat hamninfrastruktur. Därför måste också en rimlig andel av resurserna som återspeglar åländska rederiers inbetalning av utsläppsrätter tillfalla Åland, så att de pengarna kan användas för investeringar i sjöfartens gröna omställning på Åland och framtidssäkra kommunikationerna som det åländska samhället är helt beroende av. Sjöfarten är vår livlina för handeln, för beredskapen och för hela samhällsekonomin. Därför måste vi fatta beslut som stärker den.

Kiitos, arvoisa puhemies! Suomi on käytännössä saari ja täysin riippuvainen toimivista meriyhteyksistä. Valiokunnan puheenjohtaja Ovaska piti erinomaisen puheenvuoron myös siitä. Sen vuoksi vuosia 2026—2037 koskeva kansallinen liikennejärjestelmäsuunnitelma on tärkeä myös merenkulun kannalta. On myönteistä, että merenkululle annetaan suunnitelmassa selkeä rooli, ja haluan korostaa, että liikenne- ja viestintävaliokunta on edelleen vahvistanut näitä kirjauksia. Ahvenanmaan osalta riippuvuus on vieläkin suurempi kuin Suomen riippuvuus. Ahvenanmaalainen yhteiskunta on käytännössä täysin riippuvainen toimivista lauttayhteyksistä. Samalla merenkulku turvaa yli tuhat työpaikkaa ja toimii koko ahvenanmaalaisen yhteiskunnan taloudellisena moottorina. Se on tärkeää koko Suomelle.

Arvoisa rouva puhemies! Kiitos ministerille. Ministeri mainitsi meriliikenteen ja ilmailun sisällyttämisen päästökauppajärjestelmän. Kuten esityksessä todetaan, komissio hyväksyi marraskuussa 2025 tiedonannon kestävien liikennemuotojen investointisuunnitelmasta, jonka keskeinen osa on tiekartta ilmailu- ja meriliikennesektoreiden energiamurroksen nopeaksi vauhdittamiseksi. Tiedonannossa painotetaan erityisesti uusiutuvia ja vähähiilisiä polttoaineita meri- ja ilmailuliikenteessä. Niiden osalta komissio ehdottaa toimenpiteitä investointien lisäämiseksi sekä lyhyellä että pitkällä aikavälillä.

Arvoisa puhemies! Samalla on tärkeää, että järjestelmä perustuu vahvaan luottamukseen. Siksi on keskeistä, että tunnistautuminen todennetaan korkean varmuustason vaatimusten mukaisesti. Yhtä tärkeää on varmistaa toiminnan läpinäkyvyys muun muassa asettamalla avoimen lähdekoodin vaatimuksia ja ottaa samalla huomioon turvallisuusnäkökohdat silloin, kun poikkeuksia tarvitaan. Myönteistä on myös se, että sähköinen allekirjoitus olisi yksityishenkilöille maksutonta, koska digitaalisten palveluiden tulee olla kaikkien käytettävissä.

Arvoisa rouva puhemies! Keskeisenä lähtökohtana on oltava kielelliset oikeudet. Digitaalisten palvelujen on toimittava sekä suomeksi että ruotsiksi. Perustuslakivaliokunta on aiemmin korostanut, että kielelliset oikeudet on otettava huomioon jo kehittämisen alkuvaiheessa ja että kieliversioita on kehitettävä rinnakkain. Ei riitä, että käännökset lisätään jälkikäteen. Meidän on myös otettava huomioon ne, joilla ei ole riittäviä digitaalisia taitoja: vanhemmat sukupolvet, vammaiset henkilöt sekä muut ryhmät, jotka eivät luontevasti toimi digitaalisissa ympäristöissä. Ellemme tarjoa riittävää tukea ja ohjausta, vaarana on, että näiden ihmisten mahdollisuudet hoitaa asioitaan ja saada tietoa viranomaispäätöksistä Suomi.fi-palvelun kautta käytännössä rajoittuvat. On tärkeää, että myös nämä ihmiset voivat hoitaa asioitaan tulevaisuudessa Suomi.fi-palvelun kautta. — Kiitos.

Arvoisa puhemies! Hallituksen tavoite on antaa esitys liittyen Ahvenanmaan itsehallintolakiuudistukseen eduskuntaan tänä vuonna. Ahvenanmaan esittämät tavoitteet eivät ole kohtuuttomia. On tärkeää, että saadaan nyt tämä uudistus maaliin. Suomella on syytä tarkastella Tanskan tapaa kehittää suhdettaan Färsaariin ja Grönlantiin. Ahvenanmaan esitykset ovat kokonaisuudessaan maltillisia.

Ärade fru talman! Språkkunskaper är grunden för ett tvåspråkigt land där offentlig service fungerar på två språk, inte bara enligt lagen utan också i praktiken. Utan människor som kan svenska upphör den tvåspråkiga förvaltningen i realiteten att fungera. Därför är det avgörande att undervisningen i svenska tryggas i hela utbildningssystemet. Det är mycket positivt att regeringen under denna mandatperiod har utökat timresurserna i svenska i skolan. Det krävs också stabila strukturer och tillräckliga resurser för svenskspråkig utbildning på alla nivåer — från småbarnspedagogik till yrkesutbildning och högskolor — så att utbildningsstigarna hålls öppna oavsett modersmål. Den svenskspråkiga högskoleutbildningen har en särskild strukturell utmaning: Årskullarna är mindre än på finska. Det sätter press på finansieringen och gör det svårt att upprätthålla små men nödvändiga ämnen, trots att de är avgörande för att utbildning ska kunna erbjudas på svenska inom många samhällssektorer. Åbo Akademi har ett lagstadgat specialuppdrag att tillgodose behovet av svenskspråkig universitetsutbildning och forskning i Finland. Ett sådant uppdrag måste också åtföljas av tillräckliga resurser. Jag anser därför att regeringen bör tillsätta en utredning om hur finansieringen långsiktigt kan tryggas, så att uppdraget också i framtiden kan fullgöras i praktiken. Samtidigt är det viktigt att den svenskspråkiga utbildningen vid Helsingfors universitet och Aalto-universitetet har stabila förutsättningar, liksom Hanken, Arcada och Novia. På gymnasial nivå måste de översättningsfel som förekommit i studentproven och försatt svenskspråkiga abiturienter i en sämre ställning tas på större allvar. Här måste råda nolltolerans. Rättvisa prov är en grundläggande fråga om likvärdig utbildning och rättssäkerhet. Ärade talman! Vi måste också kontinuerligt säkerställa svenskspråkig utbildning inom polisväsendet, räddningsbranschen och sjöbevakningen. En ny svenskspråkig poliskurs har inletts i januari, en ny svenskspråkig kurs för sjöbevakare planeras. Helsingfors Räddningsskola behöver resurser och lagstöd för en permanent utbildning på svenska vid sidan av Räddningsinstitutet i Kuopio. Dessa utbildningar är centrala för att säkerställa myndighetsservice på svenska i hela landet. Samtidigt kräver just de här frågorna långsiktig intressebevakning och kontinuerlig uppföljning, något som är ytterst viktigt för svenska riksdagsgruppen. Ärade talman! Digitaliseringen är både en möjlighet och en utmaning för tvåspråkigheten. Den öppnar nya möjligheter, men det är centralt att svenskan byggs in redan när systemen utvecklas. Om svenskan läggs till i efterhand blir resultatet ofta sämre, dyrare och ibland helt uteblivet. Då riskerar den svenska servicen att halka efter och språkliga rättigheter att åsidosättas. Detta gäller inte minst statliga system som används på Åland. både för medborgare samt internt inom statliga myndigheter på Åland. Ett tydligt exempel är Migrationsverkets UMA-system för utlänningsärenden, som fortfarande endast finns på finska trots att JK konstaterat att det strider mot språklagen och självstyrelselagen. Det är inte acceptabelt, och det är viktigt att översättningen av systemet nu blir klart. Språkberättelsen visar att svenskspråkiga blir allt mindre nöjda med digitala tjänster och att problemen är omfattande. Det visar att detta område kräver åtgärder. Ärade talman! Även statliga bolag och bolag med statlig majoritetsägare har ett ansvar i språkfrågan. När Finnair återinförde svenskan i sina flygutrop visade det att förändring är möjlig när språk tas på allvar. Många skrev till Finnair, också jag, och jag diskuterade saken med bolagets ledning. Den avgörande betydelsen var ändå att ägarstyrningsminister Joakim Strand drev den här frågan så hårt. Det visar hur viktigt det är att ministrar från regeringen håller hårt på det svenska, vilket inte är bort från det finska. När större statliga reformer genomförs måste den språkliga dimensionen alltid beaktas från början. Tingsrättsreformen för två mandatperioder sedan, då alla svenskspråkiga tingsrätter utom den på Åland lades ned, visar hur reformer inte får göras. Samtidigt finns också positiva steg. Att språkprovet som behövs för statliga tjänster nu är avgiftsfritt för personer med student- eller högskoleexamen stärker tillgången på tvåspråkig personal som är behörig att söka statliga tjänster. Svenskkunskaperna i ministerierna har minskat, vilket också indirekt påverkar Åland, och vi hoppas att denna reform bidrar till att vända den utvecklingen. Men staten bör också bredare i sin personalpolitik värdera språkkunskaper högre och aktivt uppmuntra användningen av svenska. Ärade talman! Språkberättelsen ger en tydlig signal: Lagstiftningen fungerar bara om den efterlevs i praktiken. Ett tvåspråkigt Finland kräver resurser, ansvar och politisk vilja så att människor kan få service på svenska och finska på lika villkor. Det handlar ytterst om vardag, rättigheter och tillit till samhället. Tvåspråkigheten är en rikedom för Finland, det är avgörande för att infria förpliktelserna gentemot Åland samt är en styrka i vårt nordiska sammanhang, som är alldeles särskilt viktigt i den oroliga tid vi lever.

Ärade fru talman! Språkberättelsen ger en tydlig signal: Lagstiftningen fungerar bara om den efterlevs i praktiken. Ett tvåspråkigt Finland kräver resurser, ansvar och politisk vilja så att människor kan få service på svenska och på finska på lika villkor. Det handlar ytterst om vardag, rättigheter och tillit till samhället. Tvåspråkigheten är en rikedom för Finland. Det är avgörande för att infria förpliktelserna gentemot Åland samt är en styrka i vårt nordiska sammanhang, som är alldeles särskilt viktigt i den oroliga tid vi nu lever i.

Arvoisa rouva puhemies! On tärkeää, että Suomella on monipuolinen energiantuotantopaletti, koska se varmistaa, että tuotantokapasiteettimme joustaa vaihtelevissa tilanteissa. Tyynellä säällä tuulivoiman tuotanto laskee ja kylmällä säällä sähkön kysyntä kasvaa, aivan kuten nyt tänä talvena. Samalla torjumme yhtä aikamme suurimmista haasteista eli ilmastonmuutosta. Yhdessä uusiutuvien energialähteiden kanssa ydinvoimalla on tässä tärkeä rooli. Hallituksen tavoite houkutella Suomeen uusi perinteisen ydinvoimalaitoksen investointipäätös vahvistaa pitkän tähtäimen edellytyksiä vakaalle sähköntuotannolle. Haluan kysyä ministeriltä: millaisella aikataululla hallitus luulee, että tämä ydinvoimalahanke voi edistyä?

Ärade fru talman! Enligt näringslivet finns det investeringspotential i Finland inom grön omställning för ungefär 300 miljarder euro. Det är en otrolig summa. Ungefär hälften av de investeringar som i Finland görs inom den gröna omställningen är utländska investeringar och utländskt kapital som kommer in till vårt land. Om vi lyckas locka mer av dessa, i stället för att investeringarna skulle gå till våra grannländer, skulle det också stärka vår tillväxt. Finlands konkurrensfördel är att vår energiproduktion är 95-procentigt utsläppsfri och på årsnivå bland annat har de förmånligaste elpriserna inom Europa. Vi vet att en förutsägbar verksamhetsmiljö är A och O för att locka nya investeringar. Därför är det viktigt att vi målmedvetet håller kursen. Förra året var vindkraft den näst största energiproduktionsformen i Finland. Det finns goda förutsättningar att bygga mer vindkraft här, både till land och till havs. På våren kommer regeringen att ge den nya markanvändningslagen till riksdagen, och målet är att mängden vindkraftsparker ska fortsätta öka samtidigt som den sociala acceptansen av projekten måste fortsätta att tryggas genom att det regleras om avståndskraven mellan bostadsområde och vindkraftverk. Inom de senaste åren har vi sett att allt fler datacenter byggs i Finland. De skapar arbetsplatser, stärker beredskapen och bildar ett kunskapskluster i Finland. Samtidigt har de också väckt debatt på grund av sin höga elförbrukning. Men också här går teknologin framåt. När vi lyckas som bäst, skapas hela innovationsekosystem kring nya tekniska lösningar. Vi har goda exempel på hur spillvärme har tagits till vara. Företag i Borgå och Lovisa samarbetar med att nyttoanvända spillvärme från produktionsindustrin, medan man bland annat här i Helsingforsregionen använder spillvärme som fjärrvärme. Också i Vasa, energiklustret i Norden, är man världsledande på nya innovationer på det här området.

Arvoisa rouva puhemies! Meillä on toimiva tiedusteluvalvontajärjestelmä, kuten mietintö ja tiedusteluvalvontavaltuutetun kertomus osoittavat. Juuri tästä syystä myös muut maat ovat kiinnostuneita siitä, miten olemme järjestäneet valvontajärjestelmämme Suomessa. Esimerkiksi Liettua on käytännössä kopioinut meidän valvontamallimme. Aiemmin tänään vastaanotimme Ukrainan valtuuskunnan, joka haluaisi perehtyä järjestelmäämme, koska he näkevät sen myös mahdollisena mallina oman valvontansa kehittämisessä. Oli valiokunnallemme kunnia ottaa Ukrainan valtuuskunta vastaan ja antaa heille täysi tukemme myös tällä osa-alueella. — Kiitos.

Kiitos oikein paljon, arvoisa puhemies! Käsittelemme tänään tiedusteluvalvontavaltuutetun kertomusta toimintavuodelta 2024, joka on kuudes vuosikertomus sen jälkeen, kun nykyaikainen tiedustelulainsäädäntö tuli voimaan. Mietintö on yksimielinen. Kertomus vuodelta 2024 näyttää selvästi, miten muuttunut turvallisuusympäristö, jatkuva geopoliittinen jännite ja nopea teknologinen kehitys luovat uusia haasteita niin tiedusteluvalvontaviranomaisille kuin myös demokraattiselle valvonnalle, jossa tiedusteluvalvontavaliokunta vastaa parlamentaarisesta valvonnasta. Arvoisa puhemies! Vuonna 2024 tiedusteluvalvontavaltuutettu teki 153 valvontakäyntiä suojelupoliisiin ja sotilastiedusteluviranomaisiin. Tämän lisäksi valtuutettu osallistui lähes kaikkiin tiedustelumenetelmien käyttöä koskevien lupa-asioiden tuomioistuinkäsittelyihin. Kaikki menetelmien käyttöä ja suojaamista koskevat päätökset tarkastettiin, mikä muodostaa niin sanotun reaaliaikaisen valvonnan ytimen. Kertomus osoittaa selvästi, että järjestelmä toimii enimmäkseen hyvin. On myös tärkeää huomata, että valtuutettu ei kertomusvuoden aikana löytänyt syitä keskeyttää tai pysäyttää tiedustelumenetelmien käyttöä. Sen sijaan huomiota kiinnitettiin kahteen tapaukseen, jossa viranomaisten täytyi tarkistaa toimintaansa, sekä yhteen tapaukseen, jossa esitettiin laintulkintaa koskeva näkemys. Tämä on osoitus siitä, että valvonta on sekä aktiivista että monivivahteista ja että siinä keskitytään erityisesti virheiden ennaltaehkäisemiseen, oikeusvarmuuden vahvistamiseen ja luottamuksen rakentamiseen. Teematarkastuksia jatkettiin kertomusvuoden aikana, erityisesti mitä tuli tietoliikenteeseen liittyvän signaalitiedustelun toteuttamiseen ja siihen, miten tiedustelutietoa jälkeenpäin käsiteltiin. Valtuutettu teki myös yhden yhteistarkastuksen suojelupoliisiin yhdessä tietosuojaviranomaisen kanssa, minkä tuloksena annettiin tietojenkäsittelyä ja dokumentaatiota koskevia konkreettisia suosituksia. Tämä on hyvä esimerkki siitä, miten erityiset valvontaviranomaiset voivat yhdistää näkökulmansa vahvistaakseen yksilön oikeuksien turvaa. Tämä on malli, johon tulee kannustaa myös tulevaisuudessa. Arvoisa puhemies! Kertomus tuo myös esille sen, miten globalisaatio, digitalisaatio ja yhä kireämpi voimapoliittinen tilanne vaikuttavat tiedusteluvalvontatoimintaan. Kun digitaaliset alustat pyyhkivät pois rajan kotimaisen ja ulkomaisen toiminnan väliltä ja uusia teknisiä menetelmiä kehitetään jatkuvalla syötöllä, tulee meidän lainsäädäntömme olla riittävän teknologianeutraalia. Sen tulee olla täsmällistä ja pystyä turvaamaan yksilön oikeudet, ja samalla sen tulee olla tarpeeksi vakaata, jotta se voi myös tarjota viranomaisille tehokkaita työvälineitä. Valtuutettu kiinnittää erityistä huomiota riskeihin, joita aiheutuu, kun ulkopuolisista henkilöistä kerätään laajasti ylimääräistä tietoa. Tämä tasapainottelu vaatii lainsäätäjältä jatkuvaa huomiota ja aktiivista vastuunkantoa. Meneillään olevan siviili- ja sotilastiedustelun valvontaa koskevan lainsäädännön uudistamisen myötä eduskunnan on tarpeen ottaa kantaa useisiin keskeisiin lainsäädäntökysymyksiin. Tässä työssä on ratkaisevaa, että päätökset tehdään asiantuntemuksen pohjalta painottaen sekä kansallista turvallisuutta että perusoikeuksia. Tiedusteluvalvontavaliokunta on asian käsittelyssä korostanut erityisesti tiedusteluvalvontavaltuutetun riippumattomuuden turvaamista eritoten tilanteissa, joissa ennaltaehkäisevä työ ja reaaliaikainen valvonta edellyttävät tiivistä yhteistyötä viranomaisten kanssa. Samalla resurssit ovat edelleen rajalliset tehtävien laajuuteen ja lisääntyvään tekniseen monimutkaisuuteen nähden. Näemme myös jatkuvan tarpeen toimiville sijaisratkaisuille. Valvontaviranomainen ei saa olla liian riippuvainen yhdestä henkilöstä, vaan sen on perustuttava vakaaseen ja kestävään organisaatioon. Arvoisa puhemies! Vuosikertomuksesta ilmenee, että tiedusteluvalvontajärjestelmämme toimii pohjimmiltaan hyvin, mutta samalla myös valppauden vaatimukset kasvavat jatkuvasti. Tiedusteluvalvontatoiminnan legitimiteetti perustuu siihen, että jokainen puuttuminen yksilön oikeuksiin tapahtuu laillisesti, oikeasuhtaisesti ja tehokkaan demokraattisen valvonnan alaisena. Siksi tällainen avoin ja järjestelmällinen seuranta on ehdottoman tärkeä instituutioidemme luotettavuuden takaamiseksi. Lopuksi haluan kiittää tiedusteluvalvontavaltuutettua ja hänen kansliaansa kattavasta, ammattimaisesta ja läpinäkyvästä työstä ja korostaa, että tiedusteluvalvontavaliokunta pitää tätä raporttia keskeisenä pohjana sekä jatkuvalle valvonnallemme että parlamentaariselle rakenteelliselle valvonnalle. Valiokunnan yhteistyö tiedusteluvalvontavaltuutetun ja valvonnan alaisten viranomaisten kanssa on toiminut erinomaisesti, ja haluan kiittää kaikkia valiokunnan asiantuntijoita, joita on kuultu laajasti valiokunnassa kuuntelulta suojatuissa tiloissa, joissa myös asiantuntijoiden salassa pitämättömäksi arvioima aineisto on ollut saatavilla. Tämäkin osoittaa sen punninnan, jota tehdään jatkuvasti, kun aineistoa, joka ei sisällä arkaluonteisia tietoja, luokitellaan julkiseksi, kun taas arkaluonteisia tietoja käsitellään salassa. Haluan ennen kaikkea kiittää kaikkia kollegoja valiokunnassa sekä valiokuntaneuvostamme, hänen sijaistaan ja valiokunnan henkilökuntaa, kun tämän mietinnön käsittelyn lisäksi vierailimme syksyllä Yhdysvalloissa tapaamassa viranomaistemme yhteistyökumppaneita sekä kymmentä senaattoria. — Kiitos, arvoisa puhemies.

Ärade fru talman! Regeringens årsberättelse konstaterar att beredningen av en reform av Ålands självstyrelselag fortsätter. Arbetet med den senaste totalreformen har nu pågått i 15 år. Det är hög tid att föra detta arbete i mål. Arbetsgrupperna som bereder lagförslaget har fått tilläggstid till utgången av denna månad. Därefter behöver förslaget sändas ut på utlåtanderunda för att tidtabellen ska kunna hållas och propositionen därefter överlämnas till riksdagen. Självstyrelselagen kan enbart ändras i grundlagsenlig ordning och med lagtingets bifall. Det innebär att den i praktiken är svårare att ändra än självaste grundlagen. Därför måste samsyn finnas på förhand. Det är inte meningsfullt att föra ett lagförslag till riksdagen som lagtinget inte kan godkänna. Från åländsk sida handlar det inte om några orimliga krav. Det gäller bland annat att säkerställa att kollektivavtal och offentliga datasystem finns på svenska, att klargöra förhållandet till grundlagen samt att fastställa hur den ekonomiska zonen i anslutning till Åland ska hanteras. Nu är det avgörande att statsmakten förmår se helheten och inte kör fast i frågor som i riksperspektiv kan framstå som detaljer, men som för Åland och självstyrelsens funktion är centrala. Den arbetsgrupp som berett förslaget — bestående av tidigare domare i högsta domstolen, nuvarande domare i högsta förvaltningsdomstolen, tidigare föredragande i Ålandsärenden vid justitieministeriet och en tidigare landshövding — har lagt fram ett gediget och väl genomarbetat förslag. Det bör nu få sändas på utlåtanderunda utan att förses med onödiga politiska brännmärken. Det som framför allt återstår att visa är politisk vilja. Ärade talman! Finland har skäl att dra lärdom av Danmark och och hur man utvecklat relationen till Färöerna och Grönland. Danmarks relation till Grönland är på pappret betydligt mer komplex än de önskemål som framförs från Åland, mycket mer komplex. De åländska kraven innebär dessutom inga ökade kostnader för staten. Efter 15 års beredning är budskapet nu enkelt. Det är dags att avsluta och slutföra det här projektet och föra det i mål så att Åland får en ny självstyrelselag.